Det är så många småsaker varje dag som ger just den dagen guldkant. En kopp kaffe, ett litet meddelande eller en några glimtar sol. En extra stund av sovmorgon, en bra bok i hängmattan eller en ny utslagen blomma. På samma sätt tror jag det är att se Gud i vardagen - det är så många småsaker varje dag som pekar på att han finns där och att han bryr sig om oss. Den där glimten av sol kan ses som något naturligt eller som ett mirakel. Den nyutslagna blomman kan vara en vanlig växt som börjar blomma, eller så är den ett under. Det lilla meddelandet är ofta från en vän men det kan också vara en hälsning av kärlek från någon större. Kanske är det så att alla dessa små guldkanter är det bästa sättet för Gud att visa vem han är, för hade han använt större saker hade vi inte förstått dem och de hade inte berört oss.
I filmen om Narnia så ser en av tjejerna lejonet Aslan alldeles tydligt och hon ber att de ska följa efter honom dit Han vill ta dem, de andra har inte sett Honom och tvivlar därför på att det är en bra idé. Som svar när de andra ifrågasätter vad hon sett konstaterar hon att "Ni kanske bara inte tittade".
Är det så det är i våra liv? Vi tittar inte och därför ser vi inte...
En dag med guldkant, Bunn, september 2011